fbpx Hoppa till innehåll

Are we made to be moody bitches?

PMS står för premenstruellt syndrom. Det är ett samlingsbegrepp för de psykiska och fysiska symtom som uppträder cirka en vecka före menstruation. Så många som 95% av alla kvinnor i fertil ålder upplever någon form av PMS-symtom. För att det ska klassas som PMS krävs det dock att man har minst ett psykiskt och ett fysiskt symtom, och att dessa uppträder regelbundet.

 

Vi måste prata om premenstruellt syndrom

Att lida av PMS kan vara alldeles förfärligt. Det beskrivs ofta som en känslomässig berg-och dalbana där man kastas mellan förtvivlan och raseri samtidigt som man kan uppleva fysiska symtom i form av trötthet, huvudvärk, ömmande bröst och en känsla av uppsvälldhet. Det är inte heller ovanligt att hamna i konflikt med partnern eller familjen under denna period.

Som med många kvinnorelaterade sjukdomar har forskning gällande PMS inte prioriterats. Men vi vet trots allt betydligt mer om det idag än vad vi gjorde förr i tiden. Redan 400 år före kristus trodde egypterna  att kvinnor periodvis blev irritabla, gråtmilda, oroliga och nedstämda på grund av att deras livmoder vandrade runt i kroppen.  Detta fenomen blev känt under namnet hysteri, vilket betyder livmoder på grekiska (hysteria). Kvinnan behandlades med illaluktande substanser för att få livmodern att vandra tillbaka till rätt plats. Hysteri och gick att finna i diagnosmanualen över psykiska tillstånd ända fram till 1980.

PMDS – Premenstruellt Dysforiskt Syndrom

Kvinnor plågas av PMS i olika utsträckning. Den svårare varianten av PMS kallas Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) och har relativt nyligen kommit att klassas som en psykisk sjukdom enligt DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders).

Den svåra formen av PMS drabbar 3-5% av alla kvinnor som har mens. Vid PDMS är det de psykiska symtomen som är värst. För att diagnosen ska kunna ställas krävs att symtomen är så svåra att de leder till kraftigt nedsatt förmåga att hantera det dagliga livet. Många gånger är symtomen så svåra att de liknar en depression eller ångestsjukdom. Skillnaden är att vid PMDS försvinner besvären nästan omedelbart efter att mensen startat.

Det uppskattas att ungefär 10 % av svenska kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för besvären. Kognitiv beteendeterapi, individuellt eller i grupp, samt farmakologisk behandling med antidepressiva (SSRI) i låg dos, har visats ha effekt.

Kritik riktad mot diagnosen PMDS

Men PMDS debut i diagnosmanualen för psykiska tillstånd har inte varit helt okomplicerad. Kritikerna varnar för överdiagnosticering och medikalisering av ett tillstånd som är ett naturligt resultat av kvinnans biologi och som tidigare ansetts helt normalt. Vidare varnar de för att diagnosen kan befästa och förstärka synen på kvinnans biologi som avvikande.  Andra hävdar motsatsen, att PMDS är så vanligt förekommande att den  klassas som en folksjukdom. De menar att det är på tiden att den erkänns och forskas på så att kvinnor slipper lida i tysthet.

Moody bitches

Psykiatrikern Julie Holland, författare till den omtalade boken Moody bitches är minst sagt skeptisk mot att, som hon uttrycker det: ”diagnosticera kvinnans naturliga känslighet”. Hon pekar på den övermedicinering som pågår i västvärlden där en fjärdedel av alla amerikanska kvinnor medicinerar med psykofarmaka för att jämna ut känslomässiga variationer.  Enligt Holland har känslomässighet historiskt sett betraktats som en svaghet och ett kvinnligt drag, något som både förstärks och vidmakthålls  genom sjukliggörandet och medikaliseringen av kvinnor med pms. Holland uttrycker det såhär:

”Being sensitive, caring deeply, and occasionally being acutely dissatisfied, is a natural source of power for women..”

”Our lives are not straight lines, and our moods aren’t either..”

Hon sammanfattar det hela genom att betona att vi alla är både känslomässiga och logiska mänskliga varelser. Vi behöver erkänna och omfamna vår allsidighet, lära oss leva med våra humörsvängningar och våga vara vårt lynniga jag. Vår känslighet är ett viktigt redskap som vi behöver lära oss hantera, inte medicinera bort.

Diagnos eller inte? Det är jobbigt!

Så vart lämnar detta oss? Är PMS en diagnos eller vårt naturliga tillstånd? Kanske spelar det mindre roll. En sak som är klar är att kvinnor påverkas av sin menstruella cykel och de hormoner som är i omlopp och våra premenstruella besvär bör tas på allvar utan att därför medikaliseras i onödan. Det är viktigt att få kunskap om PMS redan i ung ålder för att undvika övermedicinering av såväl p-piller som psykofarmaka. Plågas man av svåra PMS-besvär bör psykologisk behandling vara första steget för att lära sig hantera sin känslighet och kunna använda den som det skarpa verktyg det faktiskt är.

Vill du prata med någon av oss psykologer?
Hör av dig så återkopplar vi och hittar en tid som passar dig.

Julie Franzén
Posted av Julie Franzén - september 30, 2020

Hej! Jag har arbetat som psykolog sedan 2011 inom barn- och ungdomspsykiatrin och på vårdcentral. Sedan 2016 är jag privatpraktiserande psykolog...

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

No excerpt available.

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Sociala medier så som Instagram, Snapchat och Facebook matar oss ständigt med andras angelägenheter. Vi behöver inte längre befinna oss geografiskt nära... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Det finns metoder för att läka ditt brustna hjärta.... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Många är ständigt missnöjda, trots att de har ett bra liv. Det finns lyckostrategier som visat sig ge goda resultat för att... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Hur visar du din kärlek? Genom att förstå varandras kärleksspråk kan vi skapa bättre relationer till nära och... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

The COVID-19 pandemic constitutes a major threat all over the world right now. It creates a psychological pandemic of fear, increasing the... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Everyone reacts differently to stressful situations. How you respond to the current outbreak can depend on previous experiences, personality, mental health condition... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

How to take care of our mental... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

De flesta vet precis vad de behöver göra för att komma i form igen, fysiskt, efter ledigheten. Men hur är det med... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Som psykolog får jag ofta frågan: ”Hur blir jag av med mina självkritiska tankar?” En ytterst relevant fråga eftersom att förändra sitt... (Läs mer)

Petra Wetterholm
Publicerad av Petra Wetterholm

I TV4 morgon fick jag det stora nöjet att introducera skogsbad när det kom med på den svenska nyordslistan... (Läs mer)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Tisdagen 24/11 2020 röstade hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm igenom ett förfrågningsunderlag för primärvården i Stockholm som tvingar fram omfattande reformer... (Läs mer)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Hösten är en period som många tycker är tung och svår. Mörkret sänker sig över oss, vi blir inåtvända, trötta och kanske... (Läs mer)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Att ständigt gå runt med en gnagande oro tar på krafterna och gör oss mindre nöjda med livet. Men det går att... (Läs mer)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Övning som syftar till att tydliggöra för dig vad som är viktigt i just ditt... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

No excerpt available.

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Sociala medier så som Instagram, Snapchat och Facebook matar oss ständigt med andras angelägenheter. Vi behöver inte längre befinna oss geografiskt nära... (Läs mer)

Julie Franzén
Publicerad av Julie Franzén

Det finns metoder för att läka ditt brustna hjärta.... (Läs mer)

Joel Forsbom
Publicerad av Joel Forsbom

Panikångest är väldigt skrämmande för den som drabbas. Det är ofarligt men orsakar ofta stort lidande för den som drabbas. Som tur... (Läs mer)