Så kommer du i mental form efter semestern

Så här efter semestertider anstränger sig många lite extra för att komma in i sina rutiner igen. Det är inte ovanligt att man under semestern äter onyttigt, dricker lite för mycket och kommer av sig med träningen. De flesta vet dock precis vad de behöver göra för att komma i form igen, fysiskt. Men hur är det med den psykiska hälsan? Är du i god mental form?

Vi förväntar oss ofta att må bra efter semestern eftersom vi får tid att vila upp oss, göra roliga saker och samla energi. Men det är inte ovanligt att uppleva oro och nedstämdhet både under och efter en efterlängtad semester. Förväntningarna på semestern är ofta höga vilket inte sällan leder till fullspäckade scheman och stress istället för nedvarvning. Lever man i en familj kan det vara svårt att hitta aktiviteter som gör alla nöjda och det kan uppstå slitningar och konflikter. Kanske har man inte prioriterat sin kärleksrelation i vardagen och förväntar sig att man ska hitta tillbaka till varandra under semestern. Och så blir man besviken då känslan av närhet och ömhet inte infinner sig. Faktum är att skilsmässorna ökar efter sommaren.

För andra kan långsamma dagar med avsaknad av rutiner leda till ett försämrat mående. Det är inte ovanligt att jämföra sin egen semester med fantastiska bilder och äventyr på sociala media, vilket också kan leda till besvikelse och nedstämdhet.

Det är alltså inte en självklarhet att vi mår bra och känner oss utvilade under och efter vår semester. Din psykiska hälsa behöver därför extra omvårdnad efter semestern när vardagen kommer i kapp oss och det är långt kvar till nästa ledighet.

Vad är tecken på en god psykisk hälsa?

Vår fysiska kondition mäts bland annat i styrka, muskelton, vikt, kroppsfett, flexibilitet och uthållighet. Vi vet hur vi tränar upp den och var vi kan få hjälp att komma i form. Men hur vet man om man är i god psykisk form? Det pratas det inte lika ofta om. Låt oss titta närmare på hur man mäter psykiska hälsa.

Psykisk hälsa kan i viss utsträckning mätas genom att bedöma nivån av ångest, depression, stress, självkänsla, livstillfredsställelse samt kvaliteten ens relationer. En person med hög ångestnivå och torftiga eller destruktiva relationer är inte vid lika god psykisk hälsa som personer med låg ångestnivå och positiva, ömsesidiga relationer.

De flesta upplever perioder av fysisk och psykisk ohälsa under sitt liv. Vi har alla olika förutsättningar och precis som man kan ärva anlag för fysiska sjukdomar så kan man ärva en sårbarhet för psykiska tillstånd. Man kan även drabbas av hemska händelser under livets gång som leder till psykisk ohälsa. Men oavsett vilka förutsättningar vi har är det viktigt att ta hand om såväl vår fysiska som psykiska hälsa. Och inte först när vi får en fysisk eller psykisk skada utan i förebyggande syfte. En överlag god psykisk hälsa gör oss bättre rustande att hantera livets motgångar och läka snabbare.

Hur kommer man i bättre psykisk form?

Teorierna varierar beroende på vilken psykologisk skola man söker svaren hos. Men de flesta är överens om att följande tre steg är en god start i arbetet mot en bättre psykisk hälsa:

1. Avsätt 15 min per dag till tyst reflektion

Det ger dig möjlighet att fundera över om du är tillfreds i din situation eller om du önskar förändring. Prioriterar du det som är värdefullt för dig? Finns det saker du vill förändra eller förbättra. Använd denna tid till att ladda batterierna och förnya din motivation.

2. Skriv tacksamhetsdagbok
Genom att uppmärksamma vad vi är tacksamma för skiftar vi fokus från onödiga irritationsmoment, och stundom svåra händelser, till det som skänker oss glädje i livet. Enligt studier har praktiserandet av tacksamhet många goda effekter på hälsan så som bättre sömn, minskad stress, förbättrad självkänsla och ökad livstillfredställelse. Ta för vana att skriva ner 3 saker som du är tacksam för varje dag. Vissa väljer att föra tacksamhetsdagbok. Men det funkar alldeles utmärkt att skriva listor i kollegieblock, på mobilen eller i sanden. Poängen är att du ägnar tid åt att fundera vad du är tacksam över i ditt liv.

3. Öva upp ett mer hjälpsamt tankesätt

”When the mind is thinking it is talking to itself”

– Platon

Det vi tänker säger vi till oss själva. Och hjärnan tror på vad vi säger till den, oavsett om det är sant eller falskt, logiskt eller orimligt. Vi känner och handlar i enlighet med våra tankar. Att lära sig att tänka på ett effektivt och hjälpsamt sätt är därför en viktigt del i att uppnå en god psykisk hälsa. Det främjar psykologisk flexibilitet, anpassningsförmåga och motståndskraft. Genom ett effektivt tankesätt är vi bättre rustande att möta motgångar. Du kan läsa mer om hur du förändrar ditt tankemönster här.

Anlita en personlig mental tränare

Folk uppnår sina träningsmål på olika sätt. En del har självdisciplin nog att träna hemma eller ta löprundor. Andra behöver en mer organiserad typ av träning, antingen i grupp eller med en personlig tränare. Detsamma gäller för den psykiska hälsan. Vissa klarar att uppnå sina hälsomål på egen hand med hjälp av självhjälpsböcker och appar. Andra behöver någon som guidar dem i arbetet, följer upp och uppmuntrar dem att fortsätta träna. Tillhör du den sistnämnda kategorin, tveka inte att ta hjälp.

Eftersom vi endast gör det vår hjärna säger till oss att göra är det klokt att prioritera en god psykisk hälsa. Det ökar sannolikheten för att vi ska fullfölja andra mål som vi satt upp i livet och som kräver motivation och uthållighet, till exempel fysisk träning.