Hälsoångest – rädslan för att bli sjuk

Hälsoångest uttrycker sig som en överdriven och återkommande rädsla för att bli allvarligt sjuk i framtiden och kan skapa stora problem för individen. För ett par veckor sedan pratade vi på Lägereld om fenomenet hälsoångest och hur antalet svenskar som lider av detta ser ut att öka. Vi bjöd in Hana i diskussion och bad henne svara på ett par frågor kopplat till just rädsla för att bli sjuk och hur man kan hantera den oro som detta skapar hos en.

Sedan dess har mycket hänt och nuvarande situation Sverige och stora delar av världen befinner sig i har skapat många legitima anledningar till oro. Men när oron blir för stark och börjar påverka din vardag så är det klokt att försöka stanna upp och bromsa utvecklingen innan det gått för långt.

Hana Jamali är legitimerad psykolog och organisationskonsult.

Är det normalt att känna oro för att bli sjuk?

Det är mycket vanligt att känna oro för att bli sjuk eller för att man skada sig. Det går till och med att påstå att hjärnan är rustad för att vara på sin vakt för detta. Att vi oroar oss för att bli sjuka kan bero på att vi har varit med om något som var otäckt och därför reagerar med oro när vi får tankar om att vi kanske kommer att bli sjuka. Det kan vara svårt att göra skillnad på när man bör vara orolig och vidta försiktighetsåtgärder och när det är kontraproduktivt och skapar mer oro istället.

Hur ska jag resonera om jag oroar mig för att insjukna i en sjukdom?

Ett problem kan vara just det, att resonera. När vi känner oss mycket oroliga reagerar vi ofta med att försöka få bort vår oro med logiska argument och att ställa om våra tankar. Problemet är att våra tankar sällan gör som vi vill. Med KBT-interventioner brukar en vanlig insats vara att lära känna sin oro. Det vill säga att nyfiket utforska hur oron uttrycker sig och hur det känns i kroppen när vi är oroliga. Genom att bättre förstå hur oron tar sig uttryck i kroppen och vad vi tenderar att göra i de lägena kan vi enklare bestämma hur vi vill agera när vi känner oss oroliga.

Hur brukar du hjälpa personer som oroar sig mycket för att bli sjuk?

Dels genom att förstå bakgrunden. Har det funnits erfarenheter som vi behöver prata om för att bättre förstå varför oron skapats? Därefter följer en kartläggning. När blir du orolig? Hur brukar du agera? Hur hade du velat göra istället? När vi tillsammans utforskar hur oron tar sig uttryck kan vi lättare sätta in bra interventioner som har stöd i forskning och som ger effekt. Vanliga interventioner är:

• exponering (att utsätta sig för det som skapar obehag)
• medveten närvaro (vad händer i kroppen och i huvudet när jag är orolig?)
• och förstås att vara en hjälpande hand när det är tufft och ett bollplank för att enklare förstå sig själv och vad som behöver göras för att få ökad livskvalitet.

Promenader i naturen är fortfarande tillåtna och bra för kropp och sinne.