Shoppingberoende

Shoppingbeorende eller ”compulsive buying disorder” som det också kallas är en form av beroendeproblematik som faller inom kategorin beteendeberoende. Den medicinska termen är oniomania. Shoppingberoende gjorde entré som fenomen på 1920-talet.  Det ansågs på den tiden vara mycket allvarligt och fanns omskrivet i flera psykiatriska böcker. I dagsläget klassificeras det inte som en diagnos. Men forskning tyder på att det är liknande mekanismer som är verksamma vid shoppingberoende som vid substansberoende.

Förekomst

Att shoppingberoende inte förekommer som diagnos betyder inte att det inte existerar. Men det behövs mer forskning inom området innan tillståndet kan erkännas som en diagnos i psykiatriska diagnosmanualer.

Enligt en studie gjord vid Standford University 2006 är ca 17 miljoner amerikaner tvångsmässiga shoppare/spenderare.  Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. En annan studie publicerad 2008 i Journal of Consumer Research  hävdar att antalet tvångsmässiga shoppare i USA är så mycket som 8,9 % av den amerikanska befolkningen. Det innebär ca 25 miljoner amerikaner!

Lider du av shoppingberoende?

En shoppingberoende person kan inte kontrollera sina inköp. De spenderar pengar som de inte har på saker de inte behöver. De shoppar i huvudsak för att fly obehagliga känslor så som ångest, stress och ilska, eller för att uppnå kickar och lyckokänslor. Med tiden leder detta beteenden till att personen försätter sig i skulder. Det skapar konflikter med familj och vänner, med ångest och nedstämdhet som följd.

Nedan följer ett antal vanliga tecken på shoppingberoende:

• Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.
• Man tänker ständigt på shopping och planerar för nästa köp (”storkonsument”)
• Man shoppar för att slippa tänka på problem såsom ensamhet, ångest, depression med mera (”flykt”)
• Man blir rastlös och irriterad man inte har möjlighet att shoppa (”abstinens”)
• Man får en emotionell kick eller ett rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem
• Man misslyckas gång på gång med att finna normal balans i sitt shoppande (”kontrollförlust”)
• Man köper för allt större belopp alternativt i större mängder för att uppnå spänning eller kickar (”ökad tolerans”)
• Man drabbas ofta av ångest och skam efter köpet.
• Man ljuger och manipulerar sin omgivning för att dölja vidden av sitt shoppande och slippa konfrontationer (”förnekelse”)

Olika typer av shoppingberoende

Personer som shoppar mycket kallas ofta shoppingberoende. Så enkelt är det förstås inte. Shoppingberoende handlar mindre om hur mycket man shoppar och mer om varför man shoppar och vilka konsekvenser det får. Nedan följer en beskrivning av olika typer av shoppingberoende.

Förhandlaren: Den här personen är ute efter att göra fynd. De shoppar på rea, utförsäljningar eller loppis. Deras drivkraft ligger i at komma över saker till ett bra pris. Om de är i behov av varan eller inte är sekundärt.

Den obeslutsamma shopparen: Den här personen köper saker men fastnar sedan i grubblerier gällande huruvida varan är något de behöver eller något de vill ha. De fastnar i ett mönster av att köpa saker för att sedan lämna tillbaka dem.

Den medberoende shopparen: Denna typen av shoppare styrs av behovet att tillfredsställa andra. De shoppar för att göra andra lyckliga. Genom att köpa saker till andra känner de sig generösa och älskade.

Samlaren: Den samlande shopparen handlar saker från särskilda märken eller speciella kollektioner. De köper produkten i alla olika färger och former utan att tänka på om de har råd med det eller om de behöver varan.

Terapeutisk shopping: Personen i fråga shoppar för att behandla och/eller belöna sig själv. Handlandet är impulsivt och omedelbart och syftar till att få personen att må lite bättre eller komma undan en obehaglig känsla.

Den pretentiösa shopparen: Den här personen är i behov av att uppfattas som rik och glamorös. Hen handlar dyra statusvaror för att imponera på andra och njuter av kunna visa andra människor att hen har råd med det.

Trofé-shopparen: Här ligger fokus på att handla de finaste mest tilltalande produkterna. Du ser produkten och blir förälskad i den. Den är helt enkelt oemotståndlig och bara måste följa med dig hem. Det spelar inte längre någon roll om om du har råd med den eller inte.

Orsaker till shoppingberoende

Mekanismerna bakom beroende är delvis biologiskt betingade. Människan är sedan urminnes tider programmerad att fastna för lustfyllda aktiviteter. Vi är utrustade med ett belöningssystem som aktiveras och skapar välbehag när vi engagerar oss i beteenden som varit viktiga för vår överlevnad, så som mat, sex och motion. Men belöningssystemet reagerar även på andra lustfyllda beteenden så som till exempel shopping. Givetvis har även uppväxt och miljö betydelse i utvecklingen av ett beroende. Här följer en beskrivning av bidragande orsaker till personer utvecklar ett shoppingberoende.

Konsumtionssamhället

Vi lever i ett samhälle som bygger på konsumtion. Dagligen uppmuntras vi att konsumera. Reklamen säger till oss att vi inte duger som vi är, att vi kan bli bättre, vackrare och mer omtyckta om vi köper deras produkt. Konsumtionssamhället bygger på vår känsla av otillräcklighet. Vi kan shoppa online dygnet runt med kreditkort eller hos företag som erbjuder oss att ”shoppa nu, betala senare”. I vissa fall belönas vi till och med om vi handlar på kredit genom ett poängsystem eller andra typer av fördelar knutna till kortet. Den främsta orsaken är därför enligt min mening den påtryckning samhället utsätter oss för.

Känslomässig försummelse i barndomen

Känslomässig försummelse innebär att barnets behov av närhet, bekräftelse och uppmärksamhet inte tillgodosågs. Att shoppa blir ett sätt att fylla ett känslomässigt tomrum.

Andra beskriver en ”materiell försummelse” i form av att de inte fått de materiella saker de önskat sig som barn. Kanske kom de från en familj som inte hade råd att lägga pengar på det barnet önskade sig eller så fanns det andra anledningar till att barnets önskningar inte tillgodosågs. Barnet börjar drömma om den dag då de själva kan köpa det de vill ha. När den dagen kommer har deras behov och önskningar varit förtryckta så länge och deras shoppingbeteende går överstyr.

Känslan av kontroll

En del shoppar för att uppnå en känsla av kontroll. E-handeln gör det möjligt för oss att shoppa dygnet runt och vi uppmuntras att handla på kredit och betala senare. Detta skapar upplevelsen av att kunna köpa det man vill ha när man vill ha det. Känslan av kontroll kan vara väldigt beroendeframkallande och den driver vissa att shoppa överdrivet mycket.

Bli accepterad

Grupptryck är en annan vanlig orsak. Vissa personer shoppar ständigt nya saker för att imponera på familj och vänner och få deras godkännande. Detta har i grund och botten att göra med låg självkänsla. Personen i fråga skapar en bild av sig själv baserad på andras åsikter och de tror sig kunna styra dessa åsikter genom att ha rätt saker.

Intolerans för negativa känslor

Det är också vanligt att använda shopping som ett sätt att ventilera känslor. Vi kan nog alla känna igen oss i behovet  av att gå och shoppa för att muntra upp oss. Det gör oss inte till shoppingberoende. Det är när detta beteende blir vårt främsta sätt att hantera emotionell stress som det utvecklats till ett beroende. Då kan vi inte längre välja att shoppa utan vi drivs till att handla för att undkomma en viss känsla.

Söker kickar

Precis som vid andra beroenden kan shopping vara ett sätt att få uppleva lycka, spänning, upphetsning och eufori. Men känslan blir sällan långvarig utan övergår snabbt till skam och ångest över den ekonomiska situationen.

Förändring

1. Undvik situationer som triggar beroendet

En regel som gäller för de flesta former av beroenden är att undvika platser och situationer som kan trigga beroendet. Om du försöker bli fri från ett alkoholmissbruk, gå inte på en pubrunda med dina vänner. Om du är shoppingberoende, undvik att befinna dig på shoppingcenter eller outlets.

2. Tid är pengar

Räkna ut hur mycket du tjänar i timman och hur mycket du har kvar efter att skatter och övriga arbetsrelaterade kostnader är betalda (t.ex. pendlingskort, bensin, parkering, lunch etc). Varje inköp du vill göra kan därefter värderas i tid. Om du vill köpa ett par skor för 1000 kronor så kan du enkelt räkna ut hur mycket arbetstid det innebär för dig. På så sätt kommer du att värdesätta dina pengar mer.

3. Gör dig av med dina kreditkort

Ett tecken på shoppingberoende kan vara att du har flera kreditkort som alla är utnyttjade till max. Gör dig av med alla kreditkort utom ett som du endast får använda i nödfall.

4. Cash is king

Betala kontant. På så sätt blir det tydligt hur mycket pengar du spenderar. Det är inte endast en abstrakt summa som dras från ett kort och som du betalar av ett antal månader senare. Ha som vana att gå till en automat innan du ska göra dina inköp och ta ut den summa pengar du behöver.

5. Inköpslista

Gör listor över vad du behöver innan du ska handla. Köp endast det som finns med på din lista.

6. Sov på saken i minst en vecka

Impulsköp är sådant som inhandlas trots att de inte finns med på din lista. För att undvika impulsköp kan det vara bra att ha en regel som bestämmer hur mycket tid som måste gå innan du inhandlar varan. Du undviker på så sätt impulsköp.

7. Säg nej till reklam

Får du utskick från från sajter som för dina favoritmärken, med erbjudanden och rabatter? Se till att avsluta dessa då de uppmuntrar och triggar inköp av saker du egentligen inte behöver.

8. Hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor

Som nämnts tidigare använder många shopping som ett sätt att hantera känslopåslag. Det är därför viktigt att du hittar sundare sätt att hantera dina känslor.

9. Skaffa dig en kostnadsfri hobby

Det inte är ovanligt att använda shopping som ett sätt att liva upp tillvaron. Att utveckla en rolig hobby som fyller upp din tid är ett bra sätt att komma ifrån tristess och därmed driften att shoppa.

10. Sök professionell hjälp

Om du utvecklat ett shoppingberoende kan du behöva professionell hjälp. Psykologisk behandling avseende shoppingberoende innehåller följande moment:

• Information om shoppingberoende
• Utveckla sjukdomsinsikt
• Kartläggning av risksituationer
• Identifiering av varningssignaler
• Utveckling av sundare sätt att reglera känslor
• Återfallsprevention